The smile died on her lips.

Nu sitter jag här i Örebro igen fast jag egentligen inte har kraft nog till det men jag försöker jag gör verkligen det mer än så går det inte, jag är bara människa liksom.

Får se hur morgondagens möte blir om vi kommer något varts eller inte fast det är nog lite för tidigt att komma fram till något.

Resan hit var riktigt jävla jobbig och jag funderade flera gånger på att vända igen, tack Patrik för att du lyssnade på mig och pratade med mig!

Jag ska alldels strax lägga mig för jag är galet trött, känner hur ögonen går i kors på mig.

Godnatt sötnosar!

*slängpuss*

Kommentarer



För & Efternamn, tack!

Mail/Msn: (bara jag som ser den)

Har du en blogg?

Vad har du på hjärtat, honey?

Jag är en flitig läsare, spara mina uppgifter!
Trackback