Skrev innan idag ju att jag lyssnade på gamla låtar från när jag var runt 11 - 15 sen så har jag kollat på en film med mamma son var rätt konstig och utdragen handlig men nu har jag suttit här ett tag och läst gamla dagboksinlägg på luderstorm och minns en massa.

Det kommer massa tankar och känslor jag saknar den tiden väldigt mycket det finns så mycket därifrån som jag saknar, och människor!  Speciellt 5 personer som jag verkligen har några av mina finaste minnen ihop med som alltid kommer vara mig varmt om hjärtat, jag har fortfarande kontakt med dom även väldigt, väldigt sällan. Och våra relationer är väldigt tunna förut visste pratade vi om allt och nu nästan ingenting.

Även om jag skulle träffa alla och börja umgås med er igen skulle ingen bli som förut, vi har förlorat så många år av varandra.

Jag är uppväxt mer er speciellt en av er som träffade mer än någon annan överhuvudtaget, inget gick före dig inte ens min familj. Er andra träffade jag ganksa så ofta iallafall så ofta alla hade tid iallafall och nu har vi inte träffats på hur många år som helst, jag är vuxen nu och det är ni med snart.

Och dig som jag träffade mest du är också vuxen du är väldigt vuxen, du har ett helt nytt liv och jag vet inte varför vi inte träffas. Jag tror att jag känner en viss rädsla för att allt har förändras och att vi inte längre är varandra nära.

Jag behövde bara skriva av mig lite tankar, jag ska alldels strax sova för jag är rätt trött men kan inte sova med massa tankar som far runt.

*slängpuss*