På tisdag åker jag till Örebro igen och det ska verkligen bli fantastiskt att få träffa alla igen för nu saknar jag dom verkligen men samtidigt så har jag världens panikångest inför att försöka mig på skolan igen, känns fortfarande inte som om jag kommer klara av det.
Jag fick ju grejer att jobba med hemma av alla lärare nu menas jag var hemma men jag har inte klarat av det. det känns helt omöjligt så lärarna lär väl strypa mig långsamt, får försöka förklara för dom fast dom vet redan min situration.

Just nu längtar jag bara efter att få träffa mina sötnosar och att få åka iväg till Egypten, där slipper jag att tänka på skolan och hur jag mår, där kommer jag må bra.

Jag mår bra så länge jag slipper allt som har med skolan att göra men jag vet att jag verkligen behöver en utbildning för att kunna komma någonstans i livet.

Kännde bara att jag behövde skriva av mig lite, vi hörs sen!